Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet FONOLOGI

Definition av FONOLOGI

1. vetenskapen om de enskilda språkljuden, fonemen, och deras funktion i ett språk (en gren av fonetiken)

Exempel på hur man kan använda FONOLOGI i en mening

• Efter filosofie kandidatexamen 1969 och vidare forskning i fonologi, som ledde till avhandlingen Phonological differentiation, Studies in Nordic Language History, promoverades Ralph till filosofie doktor 1975 och blev docent 1977.
• Ett konstgjort språk (även artificiellt språk, konstruerat språk, konstspråk eller konspråk efter engelskans conlang) är ett språk vars fonologi, grammatik och ordförråd är specifikt skapat av en individ eller en mindre grupp, istället för att spontant ha utvecklats som en del av en kultur som med naturliga språk.
• Halle forskade om fonologi och tillsammans med svensken Gunnar Fant och rysk-amerikanen Roman Jakobson gav han 1952 ut den banbrytande boken Preliminaries to Speech Analysis.
• Onomatopoetiska ord förekommer i alla språk, även om ljud som beskriver samma företeelse ofta skiljer sig beroende på språkens fonologi.
• En annan betydelse av ”skånska” är de genuina dialekter eller folkmål som historiskt talades i Skåne; dessa äldre folkmål har visserligen påverkat de nutida utjämnade dialekterna och regionala formerna av standardsvenska, men är (var) så annorlunda i sitt uttal, sin fonologi, sin morfologi och i sitt ordförråd, att de för det stora flertalet nutida svenskar och skåningar vore svårbegripliga.
• Gammalsvenskbymålets fonologi har beskrivits mest utförligt först av Anton Karlgren i Gammalsvenskby.
• Rasmus Christian Rask, född den 22 november 1787, död den 14 november 1832, var en dansk språkvetare, som skrev åtskilliga grammatikor och arbetade med jämförande fonologi och morfologi.
• Detta språk är ej historiskt belagt, men har rekonstruerats baserat på de existerande språkens fonologi och ordförråd.
• Prototypteori spelar även en central roll inom lingvistiken som del av mappningen mellan fonologi och semantik.
• Sigurd började sin forskarkarriär inom fonetik och fonologi men arbetade inom såväl grammatik och lexikografi som språkvetenskapens historia.
• Itelmen har vissa morfologiska likheter med tjuktjiska och korjakiska, vilka tillhör den norra (tjuktjiska) grenen av den tjuktji-kamtjatkanska språkfamiljen, men uppvisar också slående skillnader, särskilt inom fonologi.
• Ach-Laut och ich-Laut (ibland på svenska även ach-ljud och ich-ljud) är i tysk fonologi benämningarna på två frikativa konsonantljud.
• Han är särskilt intresserad av fonologi, prosodi (i synnerhet accenttypologi och tonaccenterna i de nordiska språken samt deras relation till morfologin), versmetrik och språkhistoria.
• Irisk fonologi har studerats som akademiskt ämne sedan slutet av 1800-talet, och flera forskare har publicerat verk om dialekter från samtliga områden där språket talas.
• Svensk ortografi handlar bland annat om rättstavning och om förhållandet mellan skrift och uttal (svensk fonologi).
• Senare föreslog några forskare grafologi, för att matcha fonologi, men detta fick ingen allmän användning eftersom grafologi sedan länge används som beteckning för ett pseudovetenskapligt område.
• Hans huvudsakliga forskningsområden är namnforskning, dialektologi, runologi, fonologi och etymologi.
• Mellan 1998 och 2003 ledde han Riksbanksprojektet De svenska dialekternas fonetik och fonologi år 2000 (Swedia 2000).
• Under sin publikationsperiod behandlade tidskriften frågor som idag är typiska för språkteknologin, såsom söksystem, lexikoninlärning, automatisk översättning och dialogsystem, men även frågor om varumärkesanalys, kryptologi (ett helt temanummer ägnades åt avkodning av en kryptisk lertavla från Faistos som ännu gäckar kryptologer och arkeologer), författarbestämning och fonologi.
• Hans forskning kom efter detta främst att behandla rysk fonetik och fonologi samt rysk och slavisk språkhistoria i stort.

Förberedelsen av sidan tog: 146,41 ms.