Definition, Betydelse, Synonymer & Anagram | Svenska ordet GENUS
GENUS
Definition av GENUS
- könsroll; kön, socialt kön (översättning av engelska gender)
- (lingvistik) indelning av ett språks substantiv och pronomen i olika klasser på basis av deras benägenhet att dela ut kongruens till sina dependenter
- (taxonomi) taxonomisk rang mellan art och familj; synonym för släkte
- (matematik) en topologisk invariant som anger hur många "hål" en sluten tvådimensionell yta har
Antal bokstäver
5
Är palindrom
Nej
Sök efter GENUS på:
Exempel på hur man kan använda GENUS i en mening
- Om ordet är adjektiviskt, det vill säga har genus som böjningskategori, står grundformen dessutom i maskulinum.
- Adjektiviska ord (adjektiv, particip, possessiva pronomen samt vissa räkneord) och artiklar kongruensböjs ofta efter egenskaper som genus, klass, numerus, kasus, species och artikel hos de substantiv eller pronomen som de beskriver eller preciserar.
- Typiskt för turkspråk är agglutination, vokalharmoni, användandet av postpositioner, ordföljden subjekt–objekt–predikat samt avsaknaden av genus.
- Ord i denna genusgrupp känns i svenskan igen som "en-ord", ord vilkas obestämda artikel är en och vilka därmed kontrasterar mot "ett-orden" vilkas genus är neutrum.
- Anna Nordlander har senare gett upphov och namn till bildandet av ett konst- och kvinnomuseum i Skellefteå, Museum Anna Nordlander, grundat 1995, med inriktning på samtidskonst och genus.
- Genusvetenskap, eller genuskunskap, är en tvärvetenskaplig och ofta intersektionell akademisk disciplin inom kritisk teori som huvudsakligen fokuserar på att kartlägga och analysera vilken roll kön och genus spelar i samhället.
- Det är till exempel vanligt att i en ordbok till svenska från ett språk som skiljer på grammatiska genus som "maskulinum", "femininum" och "neutrum" dessa förkortas med "m", "f" respektive "n", utan punkt.
- I agglutinerande språk fogas (agglutineras) en mängd affix till en ordstam, och varje enskilt affix kan vanligtvis associeras med en enskild grammatisk funktion, till skillnad från exempelvis flekterande språk (som arabiska) där en mängd relaterade ordformer (paradigm) används för att uttrycka grammatiska roller men där varje given form representerar ett helt komplex av grammatiska särdrag (som numerus, genus och så vidare).
- Adjektivattributet böjs i överensstämmelse med ordets numerus (ental eller flertal) och i enlighet med ordets genus.
- I latinsk grammatik böjs substantiv beroende på kasus, genus (maskulinum, femininum och neutrum) och numerus (singular och plural).
- Dialekten påminner om den som talas i kommunens andra två delar, Kronoby och Nedervetil, men det som karakteriserar "Tärjä-dialekten" är framförallt dess breda ä:n och att man använder sig av tre olika genus för substantiv.
- Korsband (latin: ligamenta cruciata) är två ligament eller ledband som i knät (genu) omger knäleden (articulatio genus).
- Uttrycket skapades av skolastisk filosofi för att benämna en idé, en entitet eller en verklighet som inte kan inkluderas i ett större koncept eller för en art som har sitt eget genus.
- Modern könsforskning betonar att skillnaderna hänger samman med ett samhällsövergripande könsmaktssystem, där det kulturellt betingade könet ofta benämns genus.
- Det innefattar sådana kommunikativa drag som kan knytas till människors kön: socialt (genus), biologiskt eller sexuellt.
- Artikel (grammatik) ‒ ett formord eller ett suffix som anger substantivets bestämdhet till genus, numerus och kasus.
- I agglutinerande språk fogas (agglutineras) en mängd affix till en ordstam, och varje enskilt affix kan vanligtvis associeras med en enskild grammatisk funktion, till skillnad från exempelvis flekterande språk (som arabiska) där en mängd relaterade ordformer (paradigm) används för att uttrycka grammatiska roller men där varje given form representerar ett helt komplex av grammatiska särdrag (som numerus, genus och så vidare).
- I standardsvenskan (rikssvenskan) förekommer inte feminint grammatiskt genus på samma sätt som exempelvis i franskan eller tyskan, där även ord utan egentligt kön ändå böjs på samma sätt som biologiskt kvinnliga ord, som franska la femme och tyska die Frau (som båda betyder ”kvinnan”).
- Om ordet är adjektiviskt, det vill säga har genus som böjningskategori, står grundformen dessutom i maskulinum.
- I grammatiken är en artikel ett formord, suffix eller prefix som anger substantivets bestämdhet till genus, numerus och kasus.
Förberedelsen av sidan tog: 371,58 ms.