Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet GRUNDLAG

Definition av GRUNDLAG

1. (juridik, statsvetenskap) en lag som anses mer grundläggande än andra, och därmed inte ska kunna ändras lika lätt som andra lagar

Exempel på hur man kan använda GRUNDLAG i en mening

• Danmark är en parlamentarisk demokrati där regeringen skall ha det danska parlamentets, Folketingets, förtroende för att få sitta kvar enligt grundlagen (Danmarks grundlag § 15).
• Danmark är en parlamentarisk demokrati där regeringen skall ha det danska parlamentets, Folketingets, förtroende för att få sitta kvar enligt grundlagen (Danmarks grundlag § 15).
• En grundlag, konstitution eller statsförfattning, är en lagsamling som utgör de grundläggande formella normerna i en stat, beslutade av den eller de som innehar den politiska makten.
• Finlands riksdagsordning, som 1928 ersatte lantdagsordningen från 1906, ersattes år 2000 av Finlands grundlag.
• Successionsordningen – Sveriges äldsta nu gällande grundlag, som reglerar tronföljden till den svenska tronen.
• En konstitutionell monarki är en statsform med en monark som statschef (monarki), där denne dock har mycket begränsade befogenheter, tydligt reglerade i en grundlag eller genom praxis, jämfört med vad som är fallet i en absolut monarki.
• 17 maj – I protest mot fredsslutet i Kiel väljer norrmännen den danske prinsen Kristian Fredrik till norsk kung och antar en ny norsk grundlag i Eidsvoll, vilket inte accepteras av Sverige.
• Språket är dock ett officiellt språk i den palauiska delstaten Angaur vid sidan av palauiska och engelska enligt delstatens grundlag.
• Enligt Indiens grundlag och sedvänja har premiärministern flera roller: regeringschef, ordförande i ministerrådet, förste rådgivare till Indiens president samt som majoritetsledare i Lok Sabha, den lägre kammaren i Indiens parlament.
• Enligt Indiens grundlag kan Lok Sabha ha högst 530 ledamöter från delstaterna, högst 20 ledamöter från de federala territorierna (union territories) och 2 ledamöter från den angloindiska minoriteten.
• 1809 års regeringsform var en grundlag i Sverige som kom till genom grundlagsreformen 1809–1810, och som ersatte 1772 års regeringsform med dess tillägg från 1789, Förenings- och säkerhetsakten.
• Enligt paragraf 20 i Afghanistans grundlag skall nationalsången vara på pashto, innehålla orden "Gud är större", samt nämna landets olika folkgrupper.
• Enligt Norges grundlag § 49 är Stortinget ”folkets” instrument för att utöva den lagstiftande makten.
• Successionsordningen , SO, är Sveriges äldsta nu gällande grundlag, samt världens näst äldsta gällande grundlag.
• Riksståthållare, norska stattholder, var enligt Norges grundlag av den 4 november 1814 och fram till 1873 titeln på en kunglig ämbetsman som kunde utses till monarkens personliga representant som ordförande för den norska statsrådsavdelningen i Kristiania inom den svensk-norska unionen.
• 1634 års regeringsform, trädde aldrig i kraft då den aldrig godtogs av kungamakten och var inte en grundlag i mening som Sverige haft från 1719, utan främst en förvaltningsstadga, utarbetad av Axel Oxenstierna.
• Effekten om lagen anses strida mot grundlag - eller annan överordnad författning, t ex traktaträtt - är att den underkänns och inte kommer kunna tillämpas.
• Allen anses vara radikal och har bland annat kämpat för författningsreformer, som skulle innebära att Storbritannien får en skriftlig grundlag, att proportionellt valsystem införs och att överhuset utses i direkta val.
• Som ledamot av riksförsamlingens konstitutionella utskott deltog Aall i utarbetandet av Norges grundlag.
• Hur statens organ ska utses och på vilka sätt de får använda makten regleras normalt i aktuell stats grundlag.

Förberedelsen av sidan tog: 73,15 ms.