Definition & Betydelse | Svenska ordet GRUNDLAGAR

Definition av GRUNDLAGAR

1. böjningsform av grundlag

Exempel på hur man kan använda GRUNDLAGAR i en mening

• Den gäller alla myndigheter, föreskrifter och lagar, och innebär att man ej skall tillämpa en föreskrift om den står i strid med Sveriges grundlagar.
• Verksamheten styrs genom regler i landets grundlagar och annan lagstiftning samt genom andra beslut som fattas av landets lagstiftande församling och verkställande myndigheter.
• Yttrandefrihet regleras ofta i ländernas grundlagar och handlar om förhållandet mellan staten och individen, inte om förhållandet mellan individer.
• Yttrandefrihetsgrundlagen , ofta förkortad YGL, är den yngsta av Sveriges grundlagar, och togs i bruk 1992.
• Oscar Reutersvärd var den förste att skapa "omöjliga figurer", det vill säga teckningar av objekt som vid första anblicken ser normala ut, men som inte går att återskapa tredimensionellt, eftersom perspektivet på något sätt är förvridet och de därför strider mot trigonometrins grundlagar.
• Förbundsländerna förfogar över lagstiftande makt och har sina egna grundlagar (tyska: Landesverfassung), som dock måste vara förenliga med den federala grundlagen (tyska: Bundesverfassung).
• Alltså försäkra Vi härmed högtidligen och på det kraftigaste, att Vi vilja och skola styra riket efter den av rikets ständer under den 6 juni 1809 fastställda och av Konung och rikets ständer till efterlevnad antagna regeringsforms bokstavliga föreskrift samt rikets övriga gällande grundlagar, allmänna lag, och laga stadgar.
• Regler för dess interna verksamhet, bortsett från folkrättslig sedvanerätt, regleras i första hand av regeringsformen (motsvarande en bolagsordning), som är en av Sveriges grundlagar.
• Meddelarfriheten skyddas av två av Sveriges grundlagar, nämligen tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).
• Dessa grundlagar är regeringsformen (RF), tryckfrihetsförordningen (TF), yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och successionsordningen (SO).
• Finland hade tidigare fyra grundlagar: regeringsformen, riksdagsordningen och två grundlagar om Finlands riksrätt och om ministeransvarighet.
• När revolutionen ebbat ut tog regeringen tillbaka förslaget och istället följde en reaktionär politik där Sparre bland annat föreslog vid 1853–54 års riksdag att tryckfrihetsförordningen skulle exkluderas från Sveriges grundlagar.
• Statsskicket bestäms av den skrivna författningen (i Sveriges grundlagar) och grundlagarnas propositioner, men bygger också på traditioner och praxis, till exempel ifråga om partiväsendet.
• Frankfurter blev känd som en av de mest frispråkiga företrädarna för juridisk återhållsamhet, det vill säga åsikten att domstolar inte bör tolka grundlagar på ett sätt som medför skarpa gränser för befogenheterna hos den lagstiftande och verkställande makten.
• Liberal demokrati är en statsvetenskaplig term som ibland likställs med den konstitutionella demokratin, ett styrelseskick med representativ demokrati där de folkvaldas politiska makt regleras i grundlagar och lagar och därmed står under rättsväsendet.
• Vapen: En delad sköld, i hvars öfre blå fält ligger en uppslagen bok af silfver, innehållande Sveriges grundlagar, och i det nedre af guld en balkvis liggande blå talmansklubba med skaftet nedåt.
• Konstitutionell praxis eller konstitutionell sedvanerätt är ett begrepp för den typ av praxis eller sedvänja i tillämpningen av ett lands grundlagar och dess statsskick, som har utvecklats att utan att vara skriven lag, allmänt anses vara del av eller åtminstone jämställd med grundlagens skrivna bestämmelser.
• Han utgav de mycket anlitade handböckerna "Sveriges grundlagar med förklaringar" (1902) och "Sveriges kommunallagar" 1-2 (1910-11, andra upplagan 1926) samt "Sveriges grundlagar och konstitutionella stadgar med kortfattade förklaringar" (1904; fjärde upplagan 1915), liksom valhandboken Rösträttsreformen (1908) och Kommunala uppslagsböcker, 1–3 (1916).
• Efter detta har lagförslaget granskats av författningsrådet (Frankrikes motsvarighet till Sveriges lagråd) som prövar om nya lagförslag strider mot landets grundlagar.
• Parlamentet har i sin tur rätt att avge misstroendeförklaring mot regeringen, inleda ett entledigandeförfarande av republikens president och ändra grundlagar med två tredjedelars majoritet.

Förberedelsen av sidan tog: 219,28 ms.