Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet HANEN

Definition av HANEN

1. böjningsform av hane

Exempel på hur man kan använda HANEN i en mening

• Dess korta päls är till största delen rödbrun under sommaren, gråare under vintern och könen är mycket lika, bortsett från att hanen bär horn under en stor del av året.
• I vattenfasen, som utvecklas under parningstiden, blir huden slät med tydliga, mörka fläckar, störst och tydligast hos hanen.
• Den adulta kejsarörnen mäter 72–83 cm, har ett vingspann på 190–210 cm och honan är något större än hanen.
• Harpyjan har en kroppslängd på cirka en meter, ett vingspann på cirka två meter och en kroppsvikt för honan på mellan sex och nio kg, medan hanen väger 4–4,6 kg.
• Hornen bärs av hanen och har fyra stadier: spetsar vid 7–8 månaders ålder, stånghorn, halvskovel samt helskovel.
• Fårhonan kallas tacka, hanen bagge, bäse, gumse eller vädur – en kastrerad bagge kallas hammel – och ungarna kallas lamm.
• Vaxhud och fötter är mättat orange, nästan rödaktiga hos den adulta hanen och gula hos juvenilen och honan.
• Högre arter, såsom däggdjur inklusive människan, har sexuell fortplantning (även kallad könlig reproduktion) vilket oftast innebär att hane och hona parar sig och förenar sina gameter, det vill säga att hanen överför en enkel uppsättning av sina anlag till äggcellen, som också har en enkel uppsättning anlag, i honan.
• Hans symboler var hanen hos Gangnihessoufågeln (fågeln var en rebus som syftade på hans namn), en trumma och kast- och jaktvapen.
• Andra namn som förekommer är ormfisk, stenlake och stenbit (ej att förknippas med hanen av arten sjurygg).
• Med sin längd på omkring 250 centimeter och vikt upp till 300 kilogram är hanen klart större än honan som är cirka 180 centimeter lång och 150 till 200 kilogram tung.
• Näktergal (Luscinia luscinia) är en fågelart där hanen har en karakteristisk sång som den ofta framför nattetid.
• Den adulta hanen (guding) i praktdräkt är kontrastrik, med svart hjässa, övergump och buk, blek näbbspets, ljusgrön nackfläck och är i övrigt vit, med rödrosa anstrykning på bröstet.
• I häckningsdräkt är hanen lätt att känna igen med ett rödbrunt band på bröstet och i nacken samt svart huvud med vitt ögonbrunsstreck.
• Honan försöker till en börjar gå undan eller vrida sig åt ett annat håll för att hanen inte ska komma åt henne.
• Hanen påminner om den närbesläktade pilfinken varför dessa arter ofta förväxlas av gemene man, men gråsparvshanen har en grå hätta (hjässa) medan pilfinkshanens är brun.
• Den adulta hanen är grågrön på ovansidan, har gulgrön övergump, gröngul undergump och har svartaktiga ving- och stjärtpennor med gula ytterfan.

Förberedelsen av sidan tog: 175,36 ms.