Definition & Betydelse | Svenska ordet HONOR

Definition av HONOR

1. böjningsform av hona

Exempel på hur man kan använda HONOR i en mening

• Hane, hanne eller handjur (♂) är hos djurarter med sexuell förökning den könstyp som fysiologiskt producerar spermier, i motsats till honor som är den andra könstypen och som fysiologiskt producerar ägg och som föder fram avkomman eller ett förstadium till detta, till exempel ett befruktat ägg.
• Hos några arter i släktgruppen Bovini och i släktet Taurotragus har även honor horn, men de är mindre än hanarnas horn.
• Havsörnen är en mycket stor örn med ett vingspann på 190–240 cm, en längd på 76–94 cm och en ungefärlig vikt på 3,5–7 kg (honor är i genomsnitt drygt ett kilo tyngre än hanar).
• De individer som producerar ägg kallas honor (honkön) och de som producerar spermier kallas hannar (hankön).
• Han prisbelöntes av Vetenskapsakademien för detta samt för en upptäckt av en metod att fånga frostfjärilarnas honor, som saknar vingar, då de på hösten kryper upp i fruktträdens kronor för att lägga ägg.
• Alla honungsbin är eusociala, samhällsbildande djur med ett system av tre kaster: Drottningar, som är honliga könsdjur, drönare, som är hanar med enda uppgift att befrukta drottningarna, och arbetare, som är honor med tillbakabildade äggstockar.
• Bröstvårta är hos människor och andra däggdjur en lätt utbuktande, konisk del av bröstet som finns hos både hanar och honor, och som hos människan omges av en vårtgård.
• Vissa honor av arten vildget kan väga så lite som 25 kg medan stora hannar i släktet kan nå en vikt upp till 110 kg.
• Vikten varierar mellan 1 400 och 1 800 kg för honor och mellan 2 000 och 3 600 kg för hannar.
• Fullvuxna hanar har svart hjässa med en röd fläck i nacken medan fullvuxna honor saknar rött på huvudet.
• Av säkerhetsskäl föder man bara upp honor, och dessutom är de genetiskt modifierade så att de saknar ett ämne i kroppen som de måste få tillfört regelbundet för att överleva.
• Lek eller spel är ett specifikt system som en djurart uppvisar där hanar och honor träffas för att kampa eller på annat sätt "spela" om vilka som ska få para sig.
• I naturen parar sig honor av ätlig groda oftast med hanar från någon av stamarterna, varför hanar av ätlig groda sällan lämnar avkomma genom detta sexuella urval.
• Det är dock bara en mindre del av alla honor som deltar i reproduktionen; den effektiva populationsstorleken i Sverige uppskattas till omkring 1 000 individer.
• Många arter har en utvecklad könsdimorfism – hannar av sjöelefanter väger ibland fyra gånger mer än honor.
• Några honor i släktet Arctocephalus väger bara 25 kg medan de största hannarna, till exempel av arten Stellers sjölejon, har en vikt över 500 kilogram.
• Utanför parningstiden lever sjöelefanter ensamma, men under parningstiden bildar de stora flockar med en hanne per 10 till 20 honor.
• Moaörnen hade ett vingspann på minst tre meter och en vikt över tio kilo, kanske upp emot 18 (att jämföra med harpyjan, en av de största nu levande arter av samma ordning, hökfåglar, där honor väger omkring åtta kilo).
• Ett fullständigt bisamhälle utgörs av en drottning (en fullmogen hona som även kallas visen), 200 till 300 drönare, samt från 10 000 (övervintrande) till som mest uppåt 90 000 arbetsbin, som alla är sterila honor.
• Troligen är honor något större än hannar – den största hannen som strandade på Bruny Island, Australien hade en längd på 6,10 meter medan den största honan som strandade vid Stanley, Tasmanien var 6,45 meter lång.

Förberedelsen av sidan tog: 332,66 ms.