Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet HUVA

Definition av HUVA

1. huvudbonad av kupig form som omsluter huvudet, ofta fäst i nacken på klädesplagg
2. (norrländska) fy så hemskt
3. (norrländska) uttrycker bestörtning, eller att det är synd om någon som drabbats av olycka

Exempel på hur man kan använda HUVA i en mening

• En regelrätt parkas är knälång, har en huva eller kapuschong med pälskant och en dragsko i midjehöjd.
• Under medeltiden avsågs med huva en mindre och tunnare, ofta mer tättslutande mössa än en hätta, men gränserna var delvis flytande.
• Lagstadgandet "Gånge hatt till och huva ifrån" återfinns i den medeltida Östgötalagen, där det föreskrevs att söner, som bar hatt skulle ges arvsföreträde före döttrar, som bar huva.
• Liemannen, Dödsängeln eller Döden är en personifikation av döden, ofta framställd som ett skelett med svart kåpa, huva och en lie.
• Horklut, horluva eller horhätta var en huva som mödrar till utomäktenskapliga barn (de ansågs vara "horor") i delar av Sverige tidigare kunde tvingas bära för att signalera sin sociala ställning: varken ogift (en ungmö kunde gå med huvudet bart) eller ärbart gift (en gift kvinna bar i regel en mer heltäckande huvudbonad).
• Tekniken finns dokumenterad i Norden under bronsåldern i ett fynd av ett hårnät av tagel och en huva.
• Catsuit som normalt är en dräkt med långa ben, med eller utan ärmar, och som saknar huva, händer och fötter.
• Den består av en huva med ett kort brätte framtill och ett långt brätte baktill, för att täcka nacken och hindra vatten från att rinna in under kragen.
• Slängkappa, kappa och kåpa är närastående termer som ursprungligen betydde en mantel med kapuschong (även huva eller hätta).
• Med boken Hatt och huva (1945) skapade hon uppmärksamhet kring hindren för kvinnor att få offentlig anställning, och hon arbetade också för särbeskattning och för gifta kvinnors rätt att behålla sitt efternamn.
• Struthätta (fornsvenska: struthætta) är en främst europeisk medeltida huvudbonad i tyg likt en kraghuva (huva med krage över axelpartiet) men vars huvas spets är utdragen i en lång strut.
• Ringbrynjehuva eller pansarhuva (fornsvenska: panzarahuva) är en huva av ringpansar såsom del av en krigares rustning.
• Hon lurar hem både människor och djur hem till sig genom att låtsas vara en gammal gumma som har ramlat (hon klär sig i ett slags kåpa med en huva).
• Jabar försågs med en huva, placerades på en låda, fick trådar fastsatta i händerna och i sin penis och man sade till honom att han skulle få elektricitet genom kroppen om han ramlade ner.
• Den karaktäristiska designen inkluderar oftast stora fickor på framsidan, samt en huva som ofta ackompanjeras av snören för att justera huvöppningens storlek.
• Ett vanligt sätt att rekrytera bödlar var annars att benåda en dödsdömd man, på det att han iklädde sig mästermannens huva.
• Kraghuva är en främst europeisk medeltida huvudbonad bestående av en enkel huva med krage över axelpartiet, ungefär som ett struthätta utan strut, ibland kallat Kapuschong.
• Den skiljer sig från den andra arten i släktet Mephitis, strimmig skunk, genom en längre, svart och vit svans och en huva av långa hår på huvud och nacke.
• Under första sommaren anlägger den en rudimentär svart huva men är fortfarande vit i pannan och på strupen.
• Materialet var ursprungligen grått hemvävt étoffe du pays (vadmal), men från 1770-talet började man i Québec göra capoter med huva av Hudson Bay-filtar vilka snart blev den typiska vinterklädseln för den fransk-kanadensiske bonden.

Förberedelsen av sidan tog: 186,10 ms.