Definition & Betydelse | Svenska ordet INTERJEKTION

Definition av INTERJEKTION

1. (grammatik) ord tillhörande ordklassen interjektioner; ord som utropas utan att förekomma i en mening, såsom svarsord (ja, nej, jo etc.), hälsningsord (hej, adjö etc.), förvåningsord (oj, hoppsan etc.) och svordomar

Exempel på hur man kan använda INTERJEKTION i en mening

• För att återge deras betydelse i en viss kontext måste man ofta parafrasera en interjektion med en eller flera satser.
• Många -is-ord är adjektiv (såsom bakis, poppis, sotis) och det förekommer även enstaka adverb (bergis i betydelsen ”säkert”) och en interjektion (grattis).
• Det finns tio ordklasser (część mowy) i polska språket: substantiv (rzeczownik), adjektiv (przymiotnik), verb (czasownik), räkneord (liczebnik), pronomen (zaimek), adverb (przysłówek), preposition (przyimek), konjunktion (spójnik), interjektion (wykrzyknik) och partikel (partykuła).
• I svenska inleds en utropssats ofta av en interjektion, följd av ett pronominellt ord (vad, så, vilken, en sådan), till exempel Å, vad vacker du är! I engelska används i stället how, till exempel How nice! I äldre svenska (och sirlig nutidssvenska) är utropssatsen negerad: Huru lycklig blev jag icke då!.

Förberedelsen av sidan tog: 752,55 ms.