Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet INTONATION


INTONATION

Definition av INTONATION

  1. tongivning; kort inledning till sång; tonfall; satsmelodi
  2. den slutliga justeringen av en orgelpipa så att den får rätt klangfärg
  3. (lingvistik) begrepp för hur tonhöjd och betoning används i tal

1

Antal bokstäver

10

Är palindrom

Nej

15
AT
IN
INT
IO
NA
NT
ON

7

7

103
AI
AIN
AN
ANN


Sök efter INTONATION på:



Exempel på hur man kan använda INTONATION i en mening

  • Av 43 bevarade omdömen för kvinnorna framgår att 17 gällde utseendet som ”snygg, halvsöt, hårburr, smal mun, fågelansikte, parant” och 11 det muntliga framförandet som ”överartikulerad, barnslig intonation, nasal, knarrigt snack, skånska”.
  • Animism och missionsmetodik bland animistiska folk (1921), The musical accent or intonation in the Kongo language (1922) samt Där mörkret skingras.
  • Accent – en person talar ett andraspråk med avvikande språkljud, språkrytm och intonation, se brytning (språk).
  • Dialogen framförs i en högt stiliserad intonation, i det närmaste ett mässande och No-skådespelarna använder sig av masker.
  • Prosodem betecknar inom lingvistiken betydelseskiljande egenskaper i talets prosodi (det vill säga intonation, betoning, rytm, kvantitet och andra längdförhållanden).
  • Litauiska anses vara ett av de nutida indoeuropeiska språk som ligger närmast det ursprungliga indoeuropeiska språket, särskilt i fråga om intonation och accent.
  • Detta ger instrumentet en ny karaktär, en mjukare svällande ton, men också väsentligt större krav på korrekt intonation från basisten.
  • Det är en ramsaliknande form av snabb sång med välformulerat uttal och intonation strikt i enlighet med rytmen.
  • Förutom det kontraktet hade uppgjort, så gick Setterquist igenom hela stämverket med ombyggnad med ny intonation och Principalverkets pipor fick genomgås grundligt för att kunna sätta i nya kärnor.


Förberedelsen av sidan tog: 150,61 ms.