Definition & Betydelse | Svenska ordet IRONI

Definition av IRONI

1. det att uttrycka en sak, fast (uppenbart) mena en annan; används ofta i hånande syfte; kan uppfattas som en form av humor

Exempel på hur man kan använda IRONI i en mening

• Ironi (grekiska εἰρωνεία eironeía, bokstavligen "omkasta", "förställa") är en stilfigur, litterär teknik, eller händelse (när något är ironiskt) som innebär att det finns en diskrepans mellan vad som hävdas och vad som egentligen är fallet.
• Satir är en konstnärlig uttrycksform som använder humor, ironi, överdrifter och förlöjligande i syfte att kritisera eller peka på missförhållanden och moraliska tvivelaktigheter, särskilt inom politisk och samhällsdebatt.
• Med ironi och dialektisk skicklighet angriper Kelsos från platonismens ståndpunkt kristendomen för dess ovetenskapliga karaktär, dess blinda tro och partisplittringen vid sidan därav, dess antropomorfistiska gudsbegrepp i förening med spiritualistiskt svärmeri, dess filosofiskt ohållbara återlösningsbegrepp.
• Kyrklunds skönlitterära författarskap var starkt influerad av modernismen; tidiga noveller (han har specialiserat sig på verk av det kortare slaget) påminner ytligt betraktade om surrealistiska uttryckssätt, där den berättande strukturen beslöjas av en till synes brokig symbolik som bidrar till att förmedla en blandning av bitter ironi, försoning och främlingskap.
• I Nationalencyklopedin definieras sarkasm som ett "yttrande som innehåller skarpt ironisk eller hånfull kritik", man kan också tala om sarkasm som sarkastisk kritik i en mer allmän bemärkelse; sarkasm är då en extra bitsk och/eller nedvärderande form blandad med ironi.
• Han hanterar det hela genom att utveckla en hård och kaxig attityd mot omvärlden och en stor portion ironi gentemot sin egen person.
• Christian Dietrich Grabbes lustspel Skämt, satir, ironi och djupare mening uruppförs i München 80 år efter sin första publicering år 1827.
• En genuin dandy karakteriserades av kallblodighet, hövlig näsvishet, nonchalans, kall sarkasm, ironi, god smak och elegans.
• En karaktäristisk gruk är kortfattad, koncist och noggrant formulerad, finurligt rimmad, och innehåller ett mått av ironi, paradox eller satir.
• Omkring 1452 gifte hon sig med Sir John Grey, 2:e baron Ferrers av Groby, som dödades i det andra slaget vid St Albans 1461, efter att ha stridit på huset Lancasters sida (ödets ironi, ty Edvard IV, hennes andre make, gjorde anspråk på tronen på den yorkska sidan).
• Hans verk var ofta lätta farser med bitande ironi och satir kombinerat med en sexuell frigjordhet i synen på relationer.
• Stämningar och nästintill skräckromantiska frosserier i ondska, tragisk ironi och hämndkänslor är den här typens uttrycksmedel.
• Skepsis och ironi, tidskritik och existentiella frågeställningar är framträdande inslag i hans diktning.
• Elsa Graves diktning kännetecknas av ett mustigt språk med "svart komik, vredesladdad absurdism och grotesk ironi".
• Detta får en viss ironi när man tänker på de religiösa omvälvningar som skulle skaka England under reformationen som skedde under de följande årtiondena.
• E-zines av denna typ var inte sällan laddade med mycket ironi, svordomar, referenser till narkotika samt en bitter överlägsenhet.
• Sergio Badillas poesi, från början surrealistisk, är ofta av experimentell och intellektuell karaktär, full av talspråksvändningar, ironi och ömhet.
• Manuset till denna serie har både humor och ironi med snabba, smarta repliker och lustiga situationer.
• Vians fantasifulla roman är skriven med elegans och ironi, och utspelar sig i en surrealistisk värld som visar verkligheten sedd i en skrattspegel, där det absurda tycks vara det mest naturliga och vardagliga.
• Bandet beskrivs ha byggt sin identitet på lantisskapet, där de som utflyttade från södra Norrland till Stockholm skildrade landsorten med kärleksfull ironi.

Förberedelsen av sidan tog: 215,92 ms.