Definition & Betydelse | Svenska ordet ISOLEUCIN

Definition av ISOLEUCIN

1. (biokemi) en α-aminosyra som ingår i den genetiska koden (Ile, I)

Exempel på hur man kan använda ISOLEUCIN i en mening

• När inte propionyl-CoA, som bland annat är en nedbrytningsprodukt av aminosyrorna isoleucin, valin, metionin och treonin samt fettkedjor med ett udda antal kolatomer, kan brytas ned omvandlas det istället genom hydrolysering till propionsyra.
• Grenade aminosyror (BCAA) är samlingsnamnet för de tre essentiella aminosyror som har en grenad sidokedja i vilken grenen består av en kolatom och tre väteatomer – leucin, isoleucin och valin.

Förberedelsen av sidan tog: 135,89 ms.