Definition & Betydelse | Svenska ordet ISOMORFA

Definition av ISOMORFA

1. böjningsform av isomorf

Exempel på hur man kan använda ISOMORFA i en mening

• Om en monoidhomomorfi är bijektiv kallas den för isomorfi, och två monoider som har en monoidisomorfi mellan sig kallas isomorfa.
• Två sfäriska föremål av helt olika ursprung kan exempelvis kallas isomorfa ur ett visuellt perspektiv.
• En isomorfismklass eller isomorfiklass är en samling matematiska objekt isomorfa med ett särskilt matematiskt objekt.
• Mer specifikt beskrivs en gestalt i termer om sina isomorfa egenskaper: Egenskaper som består då delarna förändras.
• Att koefficienterna anges vara komplexa tal innefattar fallet att de är reella tal, då de reella talen är isomorfa med de komplexa tal för vilka imaginärdelen är noll.
• Den kan flätas på två olika sätt, högerhänt och vänsterhänt, och matematiskt är det fråga om två olika knutar som utgör varandras spegelbilder utan att vara isomorfa.
• Det kristalliserar i det ortorombiska kristallsystemet liksom de isomorfa mineralen baryt och anglesit som också är sulfater.
• Han utgav åtskilliga skrifter om polarisationen vid reflexion (1840) och om reflexionen och dubbelbrytningen hos metalliskt reflekterande kristaller (1848), vidare om kristallers ledningsförmåga för värme (1847) och för elektricitet (1850), varvid han påvisade ledningsförmågans olikhet i olika riktningar, om isomorfa kroppars optiska egenskaper och om artificiell framställning av mineral.

Förberedelsen av sidan tog: 101,11 ms.