Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet JORDEBOK

Definition av JORDEBOK

1. äldre (medeltida) fastighetsregister; som alltid, ett underlag för beskattning

Exempel på hur man kan använda JORDEBOK i en mening

• I en jordebok över Israel Birgerssons efterlämnade gods (1351?) upptas fyra tomter i Mönsterås ('Myølstadh aas').
• 1524 kallas byn för Manerop i Krabbes jordebok men 1574 skrevs byn Magnerup och efter 1662 har man funnit stavningen Mannarp.
• Men namnberedningen i Stockholm tog istället upp det gamla gårdsnamnet Hansta, belagt sedan 1538, då det finns upptaget i Gustav Vasas jordebok.
• I 1535 års jordebok bestod Lisma av två skattegårdar och på en karta från 1636 syns Norre Lijsma och Södre Lijsma på ömse sidor av Lissmasjön.
• Namnet Donsö skrevs Dunsø på 1200-talet i Valdemar Sejrs jordebok, och kommer antagligen av det dun (ängsull), som är vanligt förekommande på ön.
• Namnet Styrsö är tidigast belagt i Valdemar Sejrs jordebok från 1200-talet och skrevs ”Styrisø”, med betydelsen styrir (skeppsbefälhavare) i fornnordisk sjömilitär organisation.
• Äldsta belägget är Arvid Trolles jordebok från cirka 1498 då här fanns ett bebott torp (Algunnerom).
• I 1720 års jordebok upptas torpet Ahlwijken för första gången som frälsetorp på ett 1/4 mantal under Ulvsunda.
• Orten hette då Hofdavall och var nybygge, men redan vid 1607 års jordebok blev Hofdavall lagt som fäbod under byn Vassnäs (ej att förväxlas med Vassnäs, Järpen) på den motsatta sidan av Holmsjön.
• Namnet finns i en kyrklig jordebok från Skara stift år 1540, "een tompt Grimsås", och avser personnamnet Grim, alltså 'Grims ås' som syftar på bebyggelsen cirka en kilometer sydväst om tätorten, Grimsås by.
• 1316 upptas dock två kyrkolandbor och en landbo tillhörig femte kanonikatet i Uppsala domkringa i hertig Valdemars jordebok, vilka utifrån vad som framgår av senare dokument om hemmanen låg i Gåvsta.
• Kol gjorde under alla omständigheter tillsammans med en Burislev (en son till Sverker med detta namn förekommer i Valdemar Sejrs jordebok) anspråk på den svenska kronan mellan 1167 och 1173 efter att Knut Eriksson hade dödat Karl Sverkersson och installerat sig själv som kung.
• Hans exakta härstamning är osäker: enligt en medeltida genealogi var Burislev och Kol söner till Sverker den äldres son Johan, men en notis i Valdemar Sejrs jordebok anger också att Sverker hade en son vid namn Burislev, och de båda har ibland ansetts vara en och samma person.
• En gård i Kråkmåla upptas med 16 andra gårdar i socknen i Sten Stures den äldres jordebok, troligen från år 1495.
• I Laholm fanns tidigt ett befäst hus som redan år 1231 blev benämnt i den danske Kung Valdemars jordebok.
• Enligt den unika handskriften Valdemars jordebok donerade Valdemar Sejr (regeringstid 1202–1241) kungsgården Ås till klostret.
• I äldre svensk rätt gavs skydd mot klander efter besittning under tre år efter vunnen laga fasta (=inskrivning i jordebok eller fastighetsbok).
• Den första beskrivningen av Jyddö ges i 1661 års jordebok: ”Här i byn är ringa brännvedskog och mulbete, ett vind- eller strömmingsnotvarp, fjällfiskedräkt till nödtorften, skötläggning en mil i havet, humlegårdar till några stänger för varje bonde”.
• År 1702 sändes han till Island för att tillsammans med Páll Vídalín ordna öns jordbeskattning; hans utkast till en ny jordebok innehåller en mängd historiska och statistiska upplysningar.
• I 1871 års jordebok infördes Gräsö som särskild jordebokssocken och först då överfördes kameralt från Börstil till Gräsö följande byar: Gräsö, Nordangärde, Västerbyn, Österbyn, Ormön, Sladdarön, Vigga, Mörtarö, Norrboda, Söderboda och Vässarön.

Förberedelsen av sidan tog: 217,45 ms.