Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet KLUBBA
KLUBBA
Definition av KLUBBA
- typ av redskap att slå med, består vanligen av en kraftig träpåk vars ena ända är förtjockad till en klump
- närstridsvapen, exempelvis spikklubba eller stridsklubba
- idrottsredskap, exempelvis golfklubba, bandyklubba, ishockeyklubba eller lacrosseklubba
- redskap som slås mot ett särskilt underlag för att påkalla uppmärksamhet, ordförandeklubba
- karamelliknande godis med skaft, godisklubba
- slå med klubba
- slå fast med klubbslag
- sälja på auktion
- festa på nattklubb
- (slang) göra sig av med avföring, bajsa
Antal bokstäver
6
Är palindrom
Nej
Sök efter KLUBBA på:
Exempel på hur man kan använda KLUBBA i en mening
- Bandy spelas på en isbana mellan två elvamannalag med en boll och klubbor, dock använder målvakterna inte klubba.
- Om en utespelare deltar i spelet utan att ha klubba, eller om någon del av klubban är trasig så ska denna utvisas.
- Beroende på typ av boll och sammanhang så brukar bollen hållas, kastas, rullas, sparkas, studsas eller skjutas iväg med hjälp av redskap såsom racket, klubba, basebollträ eller biljardkö.
- Grekerna hade i sin tur fått "digamma" från den feniciska bokstaven "waw", som ursprungligen föreställde en krok eller en klubba.
- Bandy spelas på en isbana mellan två elvamannalag med en boll och klubbor, dock använder målvakterna inte klubba.
- Om en utespelare deltar i spelet utan att ha klubba, eller om någon del av klubban är trasig så ska denna utvisas.
- Beroende på typ av boll och sammanhang så brukar bollen hållas, kastas, rullas, sparkas, studsas eller skjutas iväg med hjälp av redskap såsom racket, klubba, basebollträ eller biljardkö.
- Grekerna hade i sin tur fått "digamma" från den feniciska bokstaven "waw", som ursprungligen föreställde en krok eller en klubba.
- Till det latinska alfabetet kom bokstaven Y från den grekiska bokstaven ypsilon, som i sin tur härstammar från den feniciska bokstaven "waw", som ursprungligen föreställde en krok eller en klubba.
- Den härstammar i sin tur från den feniciska bokstaven "waw", som ursprungligen föreställde en krok eller en klubba.
- Detta ord betyder egentligen 'kroken' och 'haken', och det syftar på den böjda klubba som används av spelarna.
- hockey eller "hockeysporter" används ibland som samlingsbeteckning för flera olika sporter som har de gemensamt att de spelas med boll/puck och klubba och normalt är lagsporter; se under rubriken Varianter nedan.
- Romarna identifierade honom dock med hjälten Herkules i deras egen mytologi eftersom han hade en klubba som attribut.
- Oni beskrivs som hornprydda och illasinnade jättar ofta med en imponerande klubba av järn och tre ögon, som sprakar i olika färger.
- Masken lades mot djurets huvud och med en klubba eller hammare slog man på pinnen/pluggen som trängde in i hjärnan och medförde omedelbar medvetslöshet.
- Lapplands landskapsvapen är: I fält av silver en stående röd vildman med grön björklövskrans på huvudet och kring länderna, hållande i höger hand en på axeln vilande klubba av guld.
- Påk eller klubba är ett enkelt slagvapen bestående av en kapad gren eller dito, även kallad träpåk, som är smal nog i ena änden för att kunna brukas som grepp men i andra änden förtjockad till en klump, vidare vapnets ”huvud”, för att ge ett kraftigt slag när detta svingas mot ett mål, även kallat att ”klubba”.
- En godisklubba, vardagligt klubba och något ålderdomligt även kallad slickepinne, är godis fastsatt på en pinne som är avsedd att hålla i medan man äter godiset.
- Dal-Gudbrand ska ha ägt en avbild av Tor som Olav den heliges starke man Kolbein ska ha slagit sönder med en klubba, varpå de råttor, ormar och ödlor som bosatt sig i avbilden och levt på offren ska ha flugit ut.
- Han var främst känd för att vid tiden för sin pensionering från ishockeyn ha spelat fler matcher än någon annan i Tre Kronor, samt för att göra helikopterrörelser med sin klubba över huvudet varje gång han hade gjort mål.
Förberedelsen av sidan tog: 158,25 ms.