Information om | Svenska ordet KYRKORÄTT

Exempel på hur man kan använda KYRKORÄTT i en mening

• Med begreppet rit avses inom liturgivetenskapen och katolsk kyrkorätt även något väsentligt vidare, nämligen en historiskt konstituerad liturgisk tradition, vanligtvis kopplad till något av de patriarkala sätena.
• Eftersom Margareta av Burgund personligen bekostade hans utbildning, kunde han studera filosofi, kyrkorätt och teologi i Louvain.
• De östkatolska kyrkorna tillämpar egen liturgisk rit och kyrkorätt men räknas som lika mycket en del av den romersk-katolska kyrkan som den västliga latinska kyrkan.
• Medan kyrkorätt handlar om stadganden från statens sida med avseende på religion och kyrkliga samfund som finns i staten, är den kanoniska rätten en angelägenhet inom samfundet och stadgas av kyrkans beslutande organ.
• Emedan samtida kyrkorätt krävde kröning för att en påve skulle anses vara legitim, medräknades han inte i Liber Pontificalis.
• År 1993 blev han kyrkosekreterare vid kyrkokansliet i Uppsala och såsom sådan huvudföredragande i teologiska ärenden i Svenska kyrkans centralstyrelse och chef för Svenska kyrkans avdelning för teologi och ekumenik 1993–1996 och därefter chef för avdelningen för kyrkorätt och organisation under utredningsarbetet för ändrade kyrka–stat-relationer.
• Johansson blev teologie kandidat och prästvigd för Skara stift 1944, med missiv för såväl Skara som Lunds stift, teologie doktor (1950), docent samma år i Lund i praktisk teologi med kyrkorätt, under en kortare period tillförordnad professor.
• Speciell förvaltningsrätt avser rättsregler i specifika grenar inom förvaltningen, det kan till exempel vara kommunalrätt, socialrätt och kyrkorätt.
• 7 december 1883 - Enligt beslut den 7 december 1883 rättades en oregelbundenhet mellan Skellefteå landsförsamling och Burträsks församling rörande byn Sidbergsliden eller Sidberget, där invånarna tillhörde Skellefteå landsförsamling (och var med och betalade lönen för landsförsamlingens prästerskap) men varit såsom åtnjutande så kallad kyrkorätt i Burträsks församling (efter Konsistorii resolution den 9 april 1818) varit upptagna i Burträsks husförhörslängd.
• År 1855 utgav och försvarade han en avhandling Om svenska folkets beskattningsrätt och utnämndes kort därefter samma år till professor i svensk statsrätt, kyrkorätt, krigslagfarenhet och folkrätt vid Uppsala universitet.
• I katolsk kyrkorätt menas med devolutionsrätt en högre kyrklig myndighets rätt att tillsätta ett ämbete, när vederbörande lägre myndighet antingen försummat att begagna sig av sin rätt inom laga tid eller vid dess utövande kränkt de kanoniska reglerna.
• Hans forskning omfattade rättshistoria och kyrkorätt samt var tvärvetenskaplig i så måtto att den närmade sig kyrkohistorien.
• Våren 1984 berättade Upsala Nya Tidning i en stort uppslagen artikel (2 februari 1984) att Sundin strax skulle disputera i ämnet kyrkorätt med avhandlingen Stuthämtarinstitutet i yngre västnordisk beneficialrätt.
• I sin författarverksamhet ägnade han sig nästan uteslutande åt kyrkorätten, vars teologiska och juridiska sidor han försökte förena för att sålunda uppbygga ett på historisk grund fotat system för allmän och preussisk kyrkorätt.
• Sede vacante, även sedisvakans, sedesvakans eller sedevakans är ett uttryck inom kyrkorätt för förhållandet att (inom romersk-katolska kyrkan) påve- eller biskopsstol står vakant; uttrycket kan även användas om vakans på ärkebiskops- eller biskopsstol inom Svenska kyrkan.
• Som jurist stod han vid sin berömde vän Cujacius sida i samtidens aktning; hans studier omfattade såväl romersk som gammalgermansk rätt (han utgav västgoternas lagar 1579) och särskilt kyrkorätt.
• professor i rättshistoria vid Kristiania universitet, vid vars praktisk-teologiska seminarium han därjämte från 1904 var lärare i kyrkorätt.
• Bredvid det textkritiska arbetet intresserade han sig särskilt för liturgi och kyrkorätt och publicerade en lång rad texter och undersökningar (bland annat Reordination 1908 och Ordination problems 1909).
• Förutom sina församlingsuppdrag har han även verkat inom EELK:s konsistorium, arbetat fram kyrkans nya psalmbok och en ny kyrkoförfattning, samt undervisat i kyrkorätt vid EELK:s teologiska institut och i religion och filosofi på gymnasienivå.
• Nilsson var universitetslektor i statskunskap vid Uppsala universitet 1962–1970, gymnasieinspektör 1966–1970, lärare i kateketik vid Uppsala universitet 1960–1966, i kyrkorätt 1970–1979.

Förberedelsen av sidan tog: 132,54 ms.