Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet LIGATUR

Definition av LIGATUR

1. (typografi) enskilt tecken som från början består av två eller flera andra tecken

Exempel på hur man kan använda LIGATUR i en mening

• Gulddragarna var ett eget skrå som sysslade med att dra ut rent guld till tråd som kunde användas av framför allt snörmakare vid framställning av gage, ligatur, ägiljetter, galoner och liknande.
• Gulddragarna var ett eget skrå som sysslade med att dra ut rent guld till tråd som kunde användas av framför allt snörmakare vid framställning av gage, ligatur, ägiljetter, galoner och liknande.
• Snörmakare var före industrialiseringen ett skrå av hantverkare som tillverkade finare snören och band, snoddar, fransar, galoner, gage, ligatur, band (spec sidenband) och liknande.
• Bokstaven Ä var i den fornsvenska skriften en ligatur (en sammanskrivning) av A och E, se Æ, vilken fortfarande används i dansknorska alfabetet bland annat.
• Et-tecken (&), även kallat och-tecken, är en ligatur för bokstäverna "e" och "t" i det latinska ordet et, 'och'.
• Stigma var ursprungligen en medeltida (ligatur) av bokstäverna sigma och tau som var förvillande lik den kursiva formen av digamma.
• Ligatur (av latinets ligatura, till ligare – binda, förena) är ett tecken bildat genom sammanskrivning av två eller fler tecken.
• Æ (gemenform: æ) är en bokstav, ursprungligen en ligatur av A och E som började användas i latinet i samband med en ljudförskjutning 200 f.
• Ligatur (från senlatinets ligatura = förband) är en underbindning eller tillknytning av ett blodkärl i samband med operation för att hindra blödning.

Förberedelsen av sidan tog: 119,48 ms.