Anagram & Information om | Svenska ordet OMTRYCKT

Exempel på hur man kan använda OMTRYCKT i en mening

• På polska diktade Szymonowic den idylliska cykeln Sielanki (1614; omtryckt 1837, "Bykvinnor"), dels efter förebild av Theokritos, dels självständigt, med realistisk tillämpning på polska förhållanden.
• Otryckt och omtryckt: Pippis intentioner, Strindbergs perspektiv, Becketts kombinationer, Hans nådes tider, 2010.
• Doktorsavhandlingen behandlade spindlarnas nervsystem, och han utvidgade sedan sin forskning till att omfatta nervsystem och sinnesorgan hos andra ryggradslösa djur och utgav 1928 på tyska en jämförande anatomi av nervsystemet hos evertebrater, den första handboken i detta ämne (omtryckt 1968).
• Maj Hirdmans obetitlade bidrag är senare omtryckt i förkortad version under rubriken "En kvinna som arbetarförfattare" i Arbetets ansikten : arbetardikt i Sverige under ett sekel : en antologi (1998).
• När Anders Anton von Stiernman 1745 utgav Svea och Götha höfdingaminne (del 1, 1745, omtryckt 1836, del 2 utgiven 1835 av Bror Emil Hildebrand), och upptog Magnus Drake som fogde på Stegeborg 1427 (vilken förde en drake i vapnet), och felaktigt utgick från att den Magnus Birgersson nämpder Draki som utfärdade ett brev i Vadstena 12/3 1451, var Magnus Drake i Kalvnäs, när handlingen uppenbarligen beseglades med ett sigill med en sparre.
• Av Ceán Bermúdez många arbeten bör nämnas: Diccionario histórico de los mas ilustres profesores de las bellas artes en España (6 band, 1800), Descripción artistica de la catedral de Sevilla (1804, omtryckt 1856), Carta á un amigo sobre el estilo y gusto en la pintura de la escuela sevillana y sobre el grado de perfección á que el elevó Bartolomé Esteban Murillo (1806) samt de efter hans död publicerade Sumario de las antiguedades que hay en España (1832) och Ocios (1870), en samling konsthistoriska uppsatser.
• Helden Grandguiser, Gargantoa und Pantagruel (1575, men något avvikande titel omtryckt 1590), som delvis är en översättning av François Rabelais Den store Gargantuas förskräckliga leverne, delvis ett självständigt arbete.
• När Anders Anton von Stiernman 1745 utgav Svea och Götha höfdingaminne (del 1, 1745, omtryckt 1836, del 2 utgiven 1835 av Bror Emil Hildebrand), och upptog Magnus Drake som fogde på Stegeborg 1427, och felaktigt utgick från att den Magnus Birgersson nämpder Draki som utfärdade ett brev i Vadstena 12/3 1451, var Magnus Drake i Kalvnäs, fast handlingen uppenbarligen beseglades med ett sigill med en sparre.
• Det mest kända av hans stycken är ett anakreontiskt ode, Lät sunnanvädret slaska (flera gånger omtryckt).
• Valvasor författade det illustrerade historisk-topografiska verket Die Ehre deβ Hertzogthums Crain (fyra folioband 1689, omtryckt 1877-79), som har grundläggande betydelse för utforskande av slovenska folkets historia, språk, sedvänjor m.
• Han utgav Mémoires sur les grands jours tenus à Clermont en 1665, Vie de Théodose le grand (1679; ny upplaga 1892), Oraisons funèbres (1681; flera upplagor), som bland annat innehåller liktal över Bossuet och Turenne, Panégyriques des saints (1690; flera gånger omtryckt) och Histoire du cardinal Ximenès (1693; flera gånger omtryckt), varjämte han författade franska och latinska dikter, efter hans död utgivna i Œuvres posthumes (1712).
• Ranjina utgav 1563 i Florens en samling lyriska dikter, Pjesni razlike (omtryckt i Stari pisci hrvatski, band 18), som jämte översättningar av latinska skalder innehåller satiriska epigram, varigenom den poetiska ämnessfären vidgades.
• Han blev student vid Uppsala universitet 1652, disputerade där 1664 på avhandlingen De conservanda linguæ patriæ rectitudine et sinceritate samt utgav översättningen Then underskiöna Psyche (ur Apuleius Metamorphoses, 1666, omtryckt 1690 och 1778), som var en av de första svenska tolkningarna från en vitter klassisk författare.
• Bland Lindroths skrifter kan nämnas Latinsk formlära (1874), Kort öfversikt af romerska antiquiteterna (1880; femte upplagan 1895, omtryckt 1903, översatt till norskan 1885), Latinsk språklära (tillsammans med Ragnar Törnebladh, 1881; fjärde upplagan 1897, omtryckt 1903, i andra förkortade upplagan 1909) samt ett flertal skrifter i religiösa, sedlighetsfrågor och fosterländska frågor.
• Corniani utgav åtskilliga avhandlingar i lantbruksvetenskap, deltog i utarbetandet av en civillag för kungariket Italien och författade det stora och synnerligen värdefulla litteraturhistoriska arbetet I secoli della letteratura italiana dopo il suo Risorgimento (1804–1813; flera gånger omtryckt), omfattande tiden från 1100- till 1700-talet.
• Där författade han sitt stora undervisande rimarbete Dygdz och odygdz spegel i huus-håld och gemehna lefverne (1694, ny upplaga 1730; omtryckt i Per Hansellis samling, 15:e delen, 1871).
• sön- och högtidsdagstexterna och sammanfattade swedenborgianismens huvudläror till ett slags katekes, den första i sitt slag; vidare översatta han en del av Swedenborgs skrifter och utarbetade en förteckning över dennes teologiska verk, Index initialis (1779, omtryckt i olika upplagor av Swedenborgs verk).
• År 1725 utgav han Myrthen och cypresser, tid efter annan opfundne och sammanbundne af Carl Eldh (omtryckt av Per Hanselli 1871), en samling bröllops- och begravningsdikter, delvis av pietistisk anstrykning.
• Verwey blev tidigt en av ledarna inom den nederländska diktarskola, som börjar med Jacques Perk, uppsatte 1885 tillsammans med bland andra Frederik Willem van Eeden och Willem Kloos "De nieuwe gids", i förening med vilken han utgav den polemiska broschyren De onbevoegdheid der Hollandsche litteraire kritiek (Den holländska litteraturkritikens inkompetensförklaring; omtryckt i nämnda tidskrift 1925), senare jämte Karel Joan Lodewijk Alberdingk Thijm "De XX:ste eeuw" samt slutligen De beweging (1905–19).
• Tidigare hade Olin tillsammans med Assar Åkerman på offentligt uppdrag utarbetat Promemoria angående lagstiftning om arbetsaftal (1907, omtryckt 1910) samt själv författat Några hufvudpunkter i utländsk lagstiftning angående rättsförhållandet mellan arbetsgifvare och arbetstagare (1908, omtryckt 1910), Kollektivavtalet i den utländska lagstiftningen (1911) och en del tidskriftsartiklar.

Förberedelsen av sidan tog: 869,64 ms.