Definition, Betydelse & Synonymer | Svenska ordet RIKSDAG

Definition av RIKSDAG

1. (politik) parlamentet i ett land (används bara för vissa länders parlament); högsta lagstiftande församlingen i en stat

Exempel på hur man kan använda RIKSDAG i en mening

• Nils Adolf Erik Nordenskiöld, född 18 november 1832 i Helsingfors, Finland, död 12 augusti 1901 på Dalbyö i Västerljungs socken, Södermanland, var en finlandssvensk friherre, geolog, mineralog, polarfarare, upptäcktsresande, ledamot av Svenska Akademien samt även ledamot av Sveriges riksdag.
• 15 maj – Då Sveriges riksdag har beslutat att ett telegrafnät skall anläggas reses Sveriges första telegrafstolpe i Märsta på den första telegraflinjen mellan Stockholm och Uppsala.
• Länet är vid val till Sveriges riksdag indelat i fyra valkretsar: Malmö kommuns valkrets, Skåne läns norra och östra valkrets, Skåne läns södra valkrets samt Skåne läns västra valkrets.
• Sveriges riksdag, eller riksdagen, är Sveriges lagstiftande församling och enligt regeringsformen ”folkets främsta företrädare”.
• Mars–april – Vid en riksdag i Örebro diskuterar man sätt att hindra det polska hotet om återinsättning av Sigismund på tronen och återinförande av den katolska läran.
• Januari – Vid en riksdag i Örebro beslutar de svenska ständerna att man ska stå bakom hertig Karl (IX):s beslut att skicka svenska representanter till ett gränsmöte med Danmark.
• Vid 1682 års riksdag blev han lantmarskalk och 1685 kungligt råd, kammarråd samt president i Bergskollegium.
• Mars – En riksdag i Arboga bekräftar åter hertig Karls riksföreståndarskap, varvid hertigens motståndare i rådet flyr till Sigismund i Polen.
• En riksdagsledamot (även kallad riksdagsman eller riksdagskvinna) är i Sverige och Finland en parlamentsledamot, det vill säga en politiker som är ledamot av landets riksdag.
• Från 1919 till 1943 tillhörde han första kammaren i Sveriges riksdag, representerande först Jordbrukarnas Riksförbund och från 1921 Bondeförbundet.
• Nils Adolf Erik Nordenskiöld, född 18 november 1832 i Helsingfors, Finland, död 12 augusti 1901 på Dalbyö i Västerljungs socken, Södermanland, var en finlandssvensk friherre, geolog, mineralog, polarfarare, upptäcktsresande, ledamot av Svenska Akademien samt även ledamot av Sveriges riksdag.
• 13 januari – Engelbrekt Engelbrektsson utses till svensk rikshövitsman vid ett möte i Arboga, vilket tidigare felaktigt har ansetts som Sveriges första riksdag.
• Sveriges justitieminister, formellt Statsråd och chef för Justitiedepartementet, utses i likhet med övriga statsråd av Sveriges statsminister och ingår i Sveriges regering som bekräftas kollegialt av Sveriges riksdag.
• Januari–februari – Gustav III sammankallar en riksdag i Gävle för att begränsa adelsoppositionens inflytande.
• Genom försvarsbesluten på Arboga möte 1536 och Västerås riksdag 1544 lade Gustaf Vasa grunden till organisationen av det nationella rytteriet och fotfolket, indelat i fanor och fänikor.
• 10 februari – Vid en riksdag i Örebro beslutas om en ny svensk rättegångsordning, föregångaren till Svea hovrätt.
• 22 mars – Hertig Karl erkänns som kung av Sverige med namnet Karl IX, med arvsrätt av hans manliga avkomma, vid en riksdag i Norrköping, vilket benämns Norrköpings arvförening.
• Sedan 1980-talet har banan stegvis byggts ut till dubbelspår och Sveriges riksdag beslöt 1993 att hela Västkustbanan skulle byggas ut.
• Björn Gustaf von Sydow, tidigare Sköldenberg, född 26 november 1945 i Kungsholms församling i Stockholm, är en svensk politiker (socialdemokrat) och statsvetare, som var riksdagsledamot från 1994 till 2018, handelsminister 1996–1997, försvarsminister 1997–2002 och talman i Sveriges riksdag 2002–2006.
• Hon invaldes som ledamot av Sveriges riksdag första gången 1982 och har haft flera statsrådsposter i Ingvar Carlssons och Göran Perssons regeringar.

Förberedelsen av sidan tog: 659,90 ms.