Definition, Betydelse, Synonymer & Anagram | Svenska ordet RITARE

Definition av RITARE

1. (yrken) person som ritar

Exempel på hur man kan använda RITARE i en mening

• Han utbildade sig vid University of Pennsylvania för Paul Philippe Cret och var 1920–1930 ritare och därefter chefsdesigner vid flera arkitektkontor i Philadelphia.
• Brunius genomgick Tekniska skolan 1899–1901, var anställd som ritare hos arkitekt Agi Lindegren 1899–1902 innan han blev elev vid Dramatiska teatern.
• Han var som ung provanställd ritare på Isak Gustaf Clasons och Kasper Salins arkitektbyrå 1890-1893 och studerade därefter en kortare tid vid Konstnärsförbundets målarskola 1893.
• Gustaf Larson hade efter sin grundutbildning 1911 på Tekniska Elementarskolan i Örebro under åren 1911–1913 arbetat som ritare och konstruktör i England på företaget White & Poppe Ltd i Coventry, som tillverkade motorer till bland annat bilmärket Morris.
• Robert Alda var son till en barberare och arbetade som ritare på en arkitektfirma innan han gjorde debut som varietéunderhållare.
• Efter tekniska elementärstudier i Norrköping 1872–1873 och praktikarbete vid Atlas mekaniska verkstäder i Södertälje 1873–1875 studerade han vid Kungliga Tekniska högskolans fackskola för bergsmekanik 1875–1879 och var därefter anställd som ritare av professor Carl Arendt Ångström och Thorsten Nordenfelt 1879–1880.
• Fadern Bengt hade med hänvisning till sin sjukdom avsagt sig uppdraget och Abraham hade redan gjort sig känd som en mångsidig hantverkare och skicklig byggare, som behärskade en rad olika yrken: förgyllare, gjutare, glasmästare, guldsmed, kakelugnsmakare, lackerare, metallarbetare, murare, målare, ritare, smed, snickare, svarvare, tapettryckare och urmakare.
• Han var mariningenjörselev 1908, praktiserade vid Hagfors lokreparationsverkstad 1909, var ritare och konstruktör vid Siemens-Schuckert i Berlin 1911–1912, praktiserade vid Porjus kraftverksbygge 1911, var konstruktör, offertingenjör och provningsingenjör vid ASEA 1914–1918, konsulterande ingenjör vid Elektriska prövningsanstalten i Stockholm 1918, driftsingenjör vid Malmö stads spårvägar (där han tjänstgjorde under Einar Hultman) 1919–1925, anställd vid General Electric i Erie, USA, 1920–1921, verkställande direktör och ingenjör vid Upsala Spårvägs AB 1925–1943 samt verkställande direktör och trafikchef vid Spårvägs AB Upsala-Mälaren 1926–1930.
• Johan Larsson, som var son till en sjökapten, examinerades vid Tekniska elementarskolan i Malmö 1873 och arbetade i ungdomen som ritare vid verkstäder i Eskilstuna, Malmö och Landskrona.
• Fritz Pegelow, som var son till en lantbrukare, tog studentexamen i Malmö 1870, examen som maskiningenjör vid Teknologiska institutet i Stockholm 1873 och började samma år som elev vid maskinavdelningen vid Kungliga styrelsen för statens järnvägstrafik, blev ritare vid SJ:s II:a distrikt i Göteborg 1875–1879 och verkmästare där 1879–1884.
• Johansson blev student 1889, utexaminerades från Kungliga Tekniska högskolans fyraåriga fackskola för metallurgi och hyttkonst 1893, var 1893-1895 assistent i bergskemi vid Kungliga Tekniska högskolan, 1895-1896 ritare vid Hofors bruk.
• Han var extra ritare vid Statens Järnvägar 1889–1892, ritare där 1892–1896, verkmästare där 1896–1898, maskininspektör där 1898–1900 samt maskiningenjör vid Statens Järnvägars II:a distrikt (Göteborg) 1900–1910 och maskindirektör 1910–1931.
• Han har för övrigt varit verksam inom en rad olika yrken, bland annat som ritare, vakt vid Vagankovskijkyrkogården, maskinist, mekaniker i en panncentral, bibliotekarie, redaktör, läkarassistent, operatör vid en gaspannecentral, räkenskapsförare, ljussättare, laborant, forskningsmedarbetare, universitetslärare, konsult för det ryska utbildnings- och vetenskapsministeriet, ledarskribent vid en tidning, expert vid informations- och undersökningscentret Panorama och Moskvabyrån för mänskliga rättigheter, med mera.
• Han var 1907-1909 biträdande ingenjör vid yrkesinspektionen, 1909-1910 installationsingenjör vid Bodéns elektriska AB i Härnösand, 1910-1913 ritare och konstruktör vid AB Ljungströms ångturbin, 1913-1915 konstruktör vid Svenska Turbinfabriks AB Ljungström (STAL) i Finspång, där han 1915-1916 var överingenjörsassistent, 1916-1917 direktörsassistent och 1917-1944 verkstadschef.
• Hans skicklighet som ritare gjorde att arkiater Nils Rosén von Rosenstein, övertalade honom att överge den prästerliga banan, för vilken han bestämt sig och som många andra i hans närmaste släkt hade valt, och i stället ägna sina studier åt medicinen.
• Svenson blev vid 15 års ålder elev vid skeppsbyggarinstitutet i Karlskrona, varifrån han 1849 utexaminerades som skeppsbyggmästare, blev samma år ritare vid Motala Verkstad, 1854 skeppsbyggmästare vid Lindholmens varv i Göteborg, var 1857–1867 först konstruktör, sedan chef för ritkontoret och slutligen verkstadschef vid Nyköpings Mekaniska Verkstad och blev 1867 föreståndare för Oskarshamns mekaniska verkstad.
• Storckenfeldt genomgick Teknologiska institutets mekaniska fackskola 1865–68 och anställdes därefter som ritare vid Nydqvist & Holms verkstäder, praktiserade därefter, med understöd av det av Vetenskapsakademien honom tilldelade bysantinska resestipendiet, vid flera utländska lokverkstäder samt utnämndes 1874 till maskiningenjör vid Statens Järnvägars maskinavdelning, där han 1879 avancerade till maskindirektör.
• Davidsson avlade 1894 avgångsexamen i bergsvetenskap vid Kungliga tekniska högskolan och anställdes 1896 som ritare och konstruktör vid Hofors bruk.
• Wiklunds verkstäder i Stockholm 1892–93, verkstadsarbetare i Nordamerika 1893–95, ritare vid Gustaf de Lavals experimentverkstad i Stockholm 1895–97 och blev stationsingenjör vid Stockholms Allmänna Telefon AB (SAT) 1897.
• G A Betulander fick anställning vid Telegrafverkets Verkstad 1891 där han fick yrkesutbildning och blev förman 1897, 1901 1:e ritare och ingenjör samt från 1907 till 1937 verkstadsingenjör vid Konstruktionsavdelningen inom Telegrafverket.

Förberedelsen av sidan tog: 760,62 ms.