Information om | Svenska ordet SÖDERALA

Exempel på hur man kan använda SÖDERALA i en mening

• Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Norrala (av de tidigare kommunerna Norrala och Trönö) och Söderala (av Mo och Söderala) medan Söderhamns stad och Skogs landskommun förblev oförändrade.
• August Vilhelm Sävström, född 25 mars 1879 i Söderala församling, Gävleborgs län, död 24 mars 1960 i Stockholm (Kungsholm), var en svensk socialdemokratisk politiker och talman i riksdagens andra kammare.
• Ån strömmar först åt sydost genom Kyrkbyn och Berga till Söderala, därefter rakt österut, och viker slutligen av mot nordost och går genom själva Söderhamn.
• Jan Johansson, född 16 september 1931 i Onsäng, Söderala församling, Hälsingland, död i en bilolycka 9 november 1968 i Sollentuna, Stockholms län, var en svensk pianist, jazzmusiker, arrangör och kompositör.
• Olle Häger, född 19 september 1935 i Söderala församling i Gävleborgs län, död 1 november 2014 i Stockholm, var en svensk dokumentärfilmare, TV-producent, författare och historiker, mest känd från SVT:s Svart på vitt.
• Den omfattar bebyggelse i byarna Ina och Sund belägna på båda sidor av riksväg 50 väster om Söderhamn i Söderala socken.
• Karl Arne Geijer, född 7 maj 1910 i Söderala i Gävleborgs län, död 27 januari 1979 i Bromma i Stockholm, var en svensk fackföreningsledare och politiker (socialdemokrat).
• Jonas Olsson från Söderala tog över som kolonins ledare (1850-1853), men under den tiden var ledarskapet informellt.
• Den 1 januari 1896 (enligt beslut den 8 juni 1894) ombildades bruksförsamlingen till Ljusne kapellförsamling inom Söderala församling, omfattande Ljusne och Ala sågverk, Ljusne och Maråkers bruk, byarna Ljusne, Hå, Mar och Kultebo, hemmanen Järfsböle, Sunneberg, Äsbo och Ellne nummer 7 samt lägenheterna Dymmesbo, Nybo, Storberget och Långmyran.
• Söderala socken i Hälsingland är sedan 1971 en del av Söderhamns kommun, från 2016 inom distrikten Söderala, Bergvik och Ljusne.
• Han var 1846–1849 anställd som bonddräng, var 1850–1898 hemmansägare i Vannsätter, Söderala socken, och bedrev därjämte såg-, kvarn- och träoljefabriksrörelse.
• Magnus Sundström, som kom från en bondesläkt, var folkskollärare vid olika skolor i södra Hälsingland, bland annat i Östansjö folkskola i Söderala 1882–1909.
• Vid kommunbildningen 1971 fanns även vapen för Norrala och Söderala landskommuner, som inkorporerades i Söderhamn.
• Församlingen bildades 1914 genom en utbrytning ur Söderala församling och var därefter annexförsamling (kapellförsamling till 1917) i pastoratet Söderala och Bergvik som 1 maj 1917 utökades med Ljusne församling och 1962 med Mo församling.
• Dahlström i Söderala assisterad av kyrkoherdarna Östberg och Enlund samt skollärare Moberg och sång av Askesta bruksarbetare sångförening.
• Jämlikt löneregleringsresolution från den 13 oktober 1916 bildade Ljusne kapellag från och med den 1 maj 1917 en särskild kapellförsamling genom utbrytning ur Söderala församling.
• Han var även ledamot av Söderala landskommuns folkskolstyrelse, av kyrkofullmäktige och länsstyrelsen i Gävleborgs läns ombud i Hälsinglands sydöstra vägdistrikt.
• Han var ordförande i styrelsen för Svenska handelsbankens kontor i Ljusne från 1966, styrelseledamot i Ljusne Bostads AB från 1963 och ledamot i Söderala landskommuns brandstyrelse från 1947.
• Han blev kyrkoadjunkt i Högbo församling 1927, i Sollentuna församling 1928, kyrkoherde i Västlands församling 1937, i Söderala församling 1947 och var kontraktsprost i Ala kontrakt från 1964.
• Qvarnström blev student vid Uppsala universitet 1863, prästvigdes 1867, blev kateket i Stockholm 1868, kapellpredikant i Åmots kapellförsamling 1869, komminister i Segersta församling 1871 och i Söderala församling 1882, kyrkoherde där 1892, var kontraktsprost 1904–1914 och blev emeritus 1921.

Förberedelsen av sidan tog: 149,80 ms.