Information om | Svenska ordet SCHOPENHAUER

Exempel på hur man kan använda SCHOPENHAUER i en mening

• Nietzsche var från början influerad av bland andra Arthur Schopenhauer, Richard Wagner och Charles Darwin, men kom mot slutet av sitt liv att ta kraftigt avstånd just från dessa.
• Som kunskapsteoretiker och metafysiker har Kant fått flera efterföljare, bland andra Schopenhauer och Fichte.
• Magee är känd för sina populärvetenskapliga böcker om bland andra Karl Popper, Arthur Schopenhauer och Richard Wagner samt för den intellektuella självbiografin En filosofs bekännelser.
• Schopenhauer doktorerade vid universitetet i Jena och var därefter verksam som författare och privatlärare.
• Ordet förknippas ibland med talang, men flera författare, som Cesare Lombroso och Arthur Schopenhauer, skiljer systematiskt på dessa termer.
• Berdjajev föddes i en aristokratisk familj och läste under tonåren verk av Hegel, Schopenhauer och Kant.
• Förnuftet är därmed underordnat viljan; viljan är "ett blint begär", en idé som finns hos Schopenhauer.
• Baltasar Gracián y Morales, född 8 januari 1601 i Belmonte de Gracián, död 6 december 1658 i Tarazona, var en spansk jesuitmunk, författare, predikant och litteraturteoretiker som med sin morallära påverkade bland andra Arthur Schopenhauer.
• Individuation är ett begrepp som använts av ett flertal filosofer och psykologer, däribland Arthur Schopenhauer, Friedrich Nietzsche, Carl Jung med flera, och innebär en psykologisk process som har som mål att utveckla personligheten genom integrering av det omedvetna i det medvetna.
• Hans verk är pessimistiska, vilka de blev efter att Arthur Schopenhauer fått inflytande över Raabe, men Raabe använde även humor för att kritisera dåliga förhållanden i samhället.
• Bazaillas skapade under inflytande av Henri Bergson och Arthur Schopenhauer en antiintellektualistisk världsåskådning med starkt framhävande av den undermedvetnas betydelse.
• Utom uppsatserna i denna tidskrift, vilka utkom 1903 som Gesammelte Aufsätze, skrev Haym flera omfattande och gedigna arbeten, Wilhelm von Humboldt (1856), Hegel und seine Zeit (1857), Arthur Schopenhauer (1864), Die romantische Schule (1870; nytryck 1902), Herder (2 band, 1877–1885), som är hans främsta verk, och Das Leben Max Dunckers (1891).
• Rohde var en konstnärligt fin och djupt kännande natur, på vilken Schopenhauer och Richard Wagner, men främst hans nära vän Friedrich Nietzsche inverkade.
• Redan dessförinnan hade han under inflytande av wagnerismen, prerafaelismen, Schopenhauer och den ryska romanen brutit med naturalismen, uppträdde som representant för "l'intuitivisme" och gjorde sig bemärkt genom en serie tungsinta och djupa själsanalyser, av vilka den första var La course à la mort (1885), som följdes av Les sens de la vie, ett av hans mest lästa arbeten (1889; "Lifvets mening", 1890; prisbelönt av Franska akademien), Les trois coeurs (1890) och La sacrifiée (1892; "Offret", samma år).
• Richter, som var professor i Leipzig, var lärjunge till Wundt och delade dennes voluntarism och evolutionistiska idealism, men hade även påverkats av Kant, Schopenhauer och Nietzsche.
• Carl du Prel utgick från Arthur Schopenhauer och Eduard von Hartmann och utvecklade en psykologisk mystik, där han sammansmälte modern materialism med ockultism och spiritism, beskriven i Die Philosophie der Mystik (1884) och Die Entdeckung der Seele durch die Geheimwissenschaften (2 band, 1893–1894) med flera arbeten.
• Enligt Schopenhauer innebär eristisk argumentation konsten att debattera på ett sätt så att man alltid får rätt eller per fas et nefas (med såväl rätta som orätta medel).
• Lukács hävdar att detta tänkande via Schelling, Schopenhauer, Kierkegaard och Nietzsche så småningom mynnar ut i fascismens idéer.
• I hans stora idéhistoriska, moralfilosofiska, sociologiska och litteraturkritiska produktion märks Études sur Ferdinand Lassalle (1897), Littérature et morale dans le parti socialiste allemand (1898), La philosophie de l'impérialisme (fyra band, 1903–1908), Barbey d'Aurevilly (1910), Les mystiques du néo-romantisme (1911), Schopenhauer (1912), Mysticisme et domination (1913), Le romantisme des réalistes.

Förberedelsen av sidan tog: 189,60 ms.