Definition & Betydelse | Svenska ordet SVÄLJNING

Definition av SVÄLJNING

1. (fysiologi) processen där föda i munhålan förs till matstrupen och sedan (via peristaltik) transporteras till magsäcken, vilken sker med hjälp av först viljestyrd och sedan icke viljestyrd muskulatur

Exempel på hur man kan använda SVÄLJNING i en mening

• Andra symptom kan vara smärta vid sväljning, heshet, förstorade lymfknutor i området kring nyckelbenet, torrhosta, och i vissa fall blodig hosta eller blodiga kräkningar.
• Mjuka gommens främsta uppgift är att stänga till passagen mellan munhåla/svalg och näshåla vid sväljning.
• En form av kvävning är storkna vid sväljning (se luftvägsstopp), vilket kräver omedelbar första hjälpen.
• I svalgets mellersta och nedersta delar utgörs slemhinnan av flerskiktat epitel som skyddar mot mekaniska belastningar från födan i samband med sväljning.
• Vanligtvis är denna uppfälld, men vid sväljning fälls struplocket ner så att vätskor och föda inte kan komma ner i luftstrupen (trachea) utan passerar ner i matstrupen (esofagus).
• Detta kan fås i olika molekylstorlek, vilket styr viskositeten, och används bland annat inom läkemedelsindustrin som överdrag på tabletter för att underlätta sväljning (Klucel G).
• Bolus (från grekiska βῶλος och latin bolus, "jordkoka", "klump") är en klumpformad massa av tuggad föda och saliv som bildas vid tuggning i munhålan och som sedan, vid sväljning, passerar genom matstrupen.
• Symtom är framför allt smärta vid sväljning, rodnat svalg och eventuellt beläggningar på tonsillerna.

Förberedelsen av sidan tog: 90,96 ms.