Definition, Betydelse, Synonymer & Anagram | Svenska ordet VRÄKA

Definition av VRÄKA

1. (transitivt) kasta, hiva eller knuffa omkull ett stort eller tungt objekt (med stor kraft)
2. (transitivt) säga upp en hyresgästs hyreskontrakt (så att vederbörande tvingas flytta ut ur lokalen)
3. (intransitivt, ofta om nederbörd; ofta med partikel: vräka ner) falla i mycket stor mängd
4. (reflexivt) slänga sig ned på en soffa eller säng; låta sig falla ned på soffan (sängen)

Exempel på hur du använder VRÄKA i en mening

• 1972 beslutatde studentkåren att vräka fakultetsföreningarna som huserade i "Rucklet" med hänvisning till att huset behövdes för andra ändamål.
• Ett annat knep var köpa fastigheter relativt billigt, totalrenovera och sedan chockhöja hyrorna och vräka affärsinnehavare som protesterade mot de nya hyresnivåerna.
• Det måste vara fråga om ett frivilligt åtagande att vräka gods överbord för att för det allmänna bästa offra en del.
• På bred front skulle svenskarna tränga genom skanslinjen, vräka undan det ryska kavalleriet och sedan "attakera fienden inom hans verk med värjan i hand", enligt Karl XII:s levnadstecknare Jöran Nordberg.
• Den lokale domaren Corrigan hotar att vräka Cregan och hans moder, som har pantsatt marken till honom, om inte Cregan gifter sig med arvtagerskan Ann Shute.

Förberedelsen av sidan tog: 119,54 ms.