Definition & Betydelse | Svenska ordet EKVATIONEN

Definition av EKVATIONEN

1. böjningsform av ekvation

Exempel på hur man kan använda EKVATIONEN i en mening

• Om elementen i mängden ℚ ses som lösningar till ekvationen , går det att härleda räkneregler för bråktal.
• Eftersom jorden följer en elliptisk bana runt solen kan solmassan beräknas genom ekvationen för en liten kropp som kretsar kring en central massa under en omloppsperiod.
• ;Neutralt element: Det existerar ett element e i A, sådant att för alla element a i A, gäller ekvationen.
• Alla koefficienter i ekvationen måste vara heltal och eventuella exponenter vara icke-negativa heltal.
• Den typ av diofantiska ekvationer som oftast tas upp i undervisningssammanhang är den linjära diofantiska ekvationen i två variabler, och det är därför främst denna typ som oftast avses när läroböcker använder termen diofantisk ekvation.
• Uttryckt med nutida termodynamisk terminologi och molära storheter lyder ekvationen som följer, tillämpad på förångning av en vätska:.
• Att lösa en ekvation är att bestämma de värden på ekvationens variabler för vilka ekvationen är uppfylld.
• En noggrann analys av ekvationen och relaterade egenskaper av zetafunktionen, genom användning av Mellintransformationen och Perrons formel visar att för icke-heltal x gäller ekvationen.
• Den andra principen är att kontinuerligt skriva om ekvationen genom att behandla vänsterled och högerled på samma sätt, så att de till slut enbart innehåller den okända variabeln i endera ledet, och ett sifferuttryck i det andra.
• Prefixet andragrads innebär att 2 är den högsta potens med vilken det obekanta talet x förekommer i ekvationen.
• I praktiken summerar ekvationen sällan till noll, vilket beror på brister i det statistiska underlaget.
• I samarbete med Gregory Breit utvecklade han Breit-Rabi ekvationen och förutsade att Stern-Gerlach-experimentet kunde modifieras för att bekräfta egenskaperna hos atomkärnan.
• En homogen differentialekvation består endast av y och dess derivator, utan andra funktioner av x i ekvationen.
• Om ursprungsproblemet är att finna lösningar till en ekvation M, och denna ekvation under lösningen genomgår en förändring (vanligen en kvadrering eller motsvarande) som resulterar i en ekvation N, och någon av lösningarna för ekvationen N inte satisfierar ekvationen M, så sägs den lösningen vara en falsk sådan.
• Det visar sig att lösningsformeln ger representationer av reella tal i termer av uttryck involverande uttrycket , vilket till exempel sker om man tillämpar vissa andra lösningsformler på ekvationen , varvid uttrycket.
• Det kan vara svårt att förstå hur ekvationen beter sig kring singulära punkter vilket är en av anledningarna till att studera ekvationen geometriskt.
• För att få ekvationen på den enkla formen överst kan man kvadratkomplettera vänsterledet (om karakteristiken av kroppen k är skild från 2), och då får man.
• Tsiolkovskijs raketekvation, uppkallad efter Konstantin Tsiolkovskij som var en av flera som självständigt formulerade ekvationen, behandlar funktionen hos en raket: en farkost som kan accelerera sig själv genom att stöta ifrån sig delar av sin egen massa (reaktionsmassa) i hög fart i motsatt håll.
• I de fall randvillkoren och w ,p och q uppfyller vissa krav så har också lösningarna till ekvationen viktiga matematiska egenskaper.
• Ju högre värde för Henrys lags konstant (enligt ekvationen ovan), desto större tendens har gasen att lösa sig i vätskan.

Förberedelsen av sidan tog: 266,78 ms.