Definition, Betydelse & Anagram | Svenska ordet GIVEN

Definition av GIVEN

1. överenskommen, fastställd; förutbestämd
2. böjningsform av giv
3. självklar, som har givits

Exempel på hur man kan använda GIVEN i en mening

• I agglutinerande språk fogas (agglutineras) en mängd affix till en ordstam, och varje enskilt affix kan vanligtvis associeras med en enskild grammatisk funktion, till skillnad från exempelvis flekterande språk (som arabiska) där en mängd relaterade ordformer (paradigm) används för att uttrycka grammatiska roller men där varje given form representerar ett helt komplex av grammatiska särdrag (som numerus, genus och så vidare).
• Intuitivt kan en funktions derivata sägas beskriva hur mycket och i vilken riktning funktionens värde förändras då man rör sig från en given punkt.
• I agglutinerande språk fogas (agglutineras) en mängd affix till en ordstam, och varje enskilt affix kan vanligtvis associeras med en enskild grammatisk funktion, till skillnad från exempelvis flekterande språk (som arabiska) där en mängd relaterade ordformer (paradigm) används för att uttrycka grammatiska roller men där varje given form representerar ett helt komplex av grammatiska särdrag (som numerus, genus och så vidare).
• Intuitivt kan en funktions derivata sägas beskriva hur mycket och i vilken riktning funktionens värde förändras då man rör sig från en given punkt.
• I matematik kan de anses stå i motsats till konstanter som är oföränderliga, liksom till parametrar som hålls konstanta under en given process eller beräkning.
• Våglängd har en omvänd relation till frekvens, antalet vågtoppar som passerar en punkt inom en given tid.
• Inom kvantfysiken anger Heisenbergs osäkerhetsprincip att det för ett objekt inte går att samtidigt känna till både position och rörelsemängd med en godtyckligt hög grad av noggrannhet utan att det finns en bestämbar undre gräns för osäkerheten; detta till skillnad från klassisk mekanik där varje partikel har ett bestämt läge och en bestämd rörelsemängd vid varje given tidpunkt.
• Enheten en candela definieras som ljusstyrkan i en given riktning från en ljuskälla som utsänder monokromatisk elektromagnetisk strålning med frekvensen 5,40 hertz, och vars strålningsstyrka i denna riktning är 1/683 watt per steradian, enligt det 16:e CGPM 1979.
• Spelarna får i given sex kort var, och de återstående korten bildar en talong, från vilken spelarna kompletterar sina händer under spelets gång.
• A posteriori är ett kunskapsteoretiskt uttryck för att beskriva kunskap som innehas efter någon given händelse eller en samling händelser.
• Halveringstid är den tid efter vilken en given mängd av ett ämne har minskat till hälften av sitt ursprungliga värde.
• A posteriori – "det som kommer efter" (ett uttryck från logiken för att beskriva kunskap som erhålles av en given händelse).
• Koefficienter förekommer bland annat i potensserier i en variabel, i polynom och potensserier av flera variabler och i linjärkombinationer av uppsättningar av vektorer, eller allmännare, för element i en given modul över en koefficientring.
• Det finns också Daubechies wavelet som har maximalt antal noll-moment för 0-frekvensen för att vara en ortonormal transform för varje given filterstorlek.
• För en plan kurva C är storleken på krökningen i en given punkt P given av radiens reciprok från den så kallade oskulerande cirkeln som "snuddar" kurvan i den givna punkten.
• En kropps tröghetsmoment är ett mått på det vridmoment som krävs för en given ändring per tidsenhet av kroppens rotationshastighet kring en given axel.
• Dijkstras algoritm är en matematisk algoritm för att hitta den kortaste eller billigaste vägen från en given nod till alla andra noder i en viktad graf med positiva bågkostnader.
• En cirkel är mängden av punkter i planet som ligger på samma avstånd, cirkelns radie, till en given punkt, cirkelns medelpunkt, centrum eller mittpunkt.
• Hård determinism, liksom fatalism, menar att den fria viljan är en illusion, eftersom vi i varje given situation inte kunde ha handlat på ett annat sätt än vi gjorde.
• I det antika Grekland utkristalliserade sig två huvudriktningar inom estetik: Dels den pythagoreiska, absoluta, som såg skönhet som en fråga om proportionsförhållanden och måttsättning, en återspegling av en given harmonisk världsordning, dels den sofistiska, relativistiska som betonade olikheterna i konstskapandet.

Förberedelsen av sidan tog: 192,94 ms.